Nordens citroner – del 4

Jag har tidigare skrivit om de lite citruslika växterna rosenkvitten och äkta kvitten samt en annan kvittensort i tidigare inlägg. Det finns även andra arter som också liknar citrussläktet.

En av dessa är citrontörne, Poncirus trifoliata. Inte extremt härdig (tål en temporär köldknäpp ner till -15 grader) men antagligen möjlig att i alla fall övervintra i ett uterum eller kallväxthus alternativt på en mycket skyddad växtplats. Det är i alla fall den mest tåliga citrussläkting som finns och ger citronlika frukter som enligt uppgifter ska vara rätt bittra men ätliga om man använder dem i t ex marmelad. Jag hade för ett antal år sedan en liten planta i odling som dock inte klarade sig på friland (dels var den liten och dels så skyddade jag inte den på vintern). Jag skulle gärna försöka igen och i sådana fall ge den lite assistans att klara vintern.
Poncirus trifoliata
Bilden ovan visar citrontörne, Poncirus trifoliata

En annan lite citruslik växt är sandpäronet (Pyrus pyrifolia), eller nashipäron som de också kallas. Det finns olika varieteter av sandpäronet. Allt från runda till päronformade sorter i olika färgskalor som gula, röda och bruna nyanser. Sandpäronen är härdiga till runt -28 grader, lite beroende på sort.
Pyrus pyrifolia
Pyrus pyrifolia
Bilderna ovan visar en rund och gul sort av sandpäronet, Pyrus pyrifolia.

Nordens citroner – del 3

I den här inläggsserien har jag skrivit om citruslika växter för ett nordiskt klimat. Efter stor rosenkvitten (Chaenomeles speciosa), liten rosenkvitten (Chaenomeles japonica) och äkta kvitten (Cydonia oblonga) har turen kommit till kinesisk kvitten (Pseudocydonia sinensis). Den är nära släkt med de andra kvittensorterna och liknar de andra två arterna mycket. Frukten blir citrongul och avlång.

Pseudocydonia sinensis

Pseudocydonia sinensis Pseudocydonia sinensis

Referenser
http://davesgarden.com/guides/pf/go/59646/

Blomsterdrottningar

Kameliasläktet består av vintergröna buskar med utsökta rosliknande blommor i färger från vitt till intensivt cerise och rött. Från sorten Camellia sinensis tas bladskotten och blir till svart te (bladen oxiderar) och grönt te (bladen förhindras att oxidera). Det vita teet kommer från de färskaste skotten och är något mer oxiderade än grönt te då oxidationen inte förhindras innan torkningen. En annan vanlig sort i odling är Camellia japonica som liksom C. sinensis knappast är härdig i Sverige. Kamelian är som en blomsterdrottning med sina marsipanlikande blommor som kronjuveler mot det djupgröna bladverket. Om man nu inte bor på de breddgrader som tillåter dessa exoter, vad gör man då? Naturens mångfald kommer åter igen till undsättning.

Camellia japonica
Bilden ovan visar en rosablommig fylld variant Camellia japonica

Camellia-japonica-Alba-simplex
Bilden ovan visar en vitblommande kameliasort, Camellia japonica ‘Alba simplex’

Ett härdigt alternativ är en släkting till kamelian, nämligen skenkameliorna, Stewartiasläktet. Stewartia pseudocamellia är ett är ett lövfällande träd som får kamelialiknande vita blommor. Växtsättet är dock helt annorlunda än kamelians då den blir mycket större med stora uppåtriktade grenar med flaganande bark. Skenkamelian får en intensivt röd höstfärg och kan bli upp till 9 meter hög.  Skenkamelian är härdig i stora delar av Sverige. Det finns även andra härdiga stewartiasorter, t ex  S. koreana, S. monadelpha, S. ovata, S. sinensis. Karaktärisktiskt för samtliga är den vita blommningen, den flagnande barken (stammarna är antigen rödaktiga eller gråa beroende på sort) och bladverkets röda höstfärg. Då skenkamelian används som bonsaiträd torde det gå bra att forma till trädet till en lite mindre buske om man vet vad man gör med sekatören. Den som är extra intresserad kan läsa mer på denna länk om skenkamelian som bonsai.

Stewartia pseudocamellia 'Mint frills'
Bilden ovan visar skenkamelian – Stewartia pseudocamellia ‘Mint frills’

En annan art som liknar skenkamelian är Franklinia alatamaha. Franklinträdet kommer från nordamerika där det tråkigt nog är utrotad i det vilda. Franklinträdet blir något mindre än skenkameliorna och är också släkt med kamelian. Franklinian har ungefär samma härdighet som skenkameliorna men är antagligen mycket svårare att få tag på. Franklinians blad blir längre än skenkamelians och växtsättet är mer kompakt.
Franklinia alatamaha
Bilden ovan visar Franklinia alatamaha

Vill man att själva växtsättet ska likna kamelians mer kompakta buskage (och inte vill experimentera med sekatören) är nog en rododendron eller azalea ett bra alternativ. Här kommer några förslag;

Rhododendron_'Rosebud'_Flower_2153px Azalea 'White Rosebud'
Rhododendron ‘Rosebud’ och den vita formen R. ‘White Rosebud’, blir ca 60 cm hög och har vintergröna blad.
Rhododendron 'Amelia Rose'
Rhododendron ‘Amelia Rose’

 

Afrikas blå lilja och ett härdigt alternativ

Idag längtar jag efter våren när jag sitter och tittar på trädgårdsamatörernas frölistor. Det är första januari idag så det dröjer naturligtvis ett tag innan vintern är över. Under tiden drömmer jag om olika växter.

Afrikas blå lilja, släktet Agapanthus är hos oss i Sverige inte härdig på friland. En liknande men härdig växt är en växt från stjärnhyacintsläktet  – Camassia leichtlinii, kallad mörk stjärnhyacint (Varför den heter mörk vet jag inte, kanske något botaniskt kännetecken som inte framgår för en lekman?) Stjärnhyacinten kan bli upp till 90 cm hög och blommar i maj-juni med blåa blommor. Första gången jag såg den var för tio år sedan på Sofiero under rhododendrondagarna. Jag trodde först att det var en agapanthus men insåg vid en närmare titt att det måste var en annan växt, vilket visade sig stämma. Camassian blir inte lika kraftig som agapanthus och blommar inte heller lika länge. Camassian har en toppigare blomform medans agapanthusen är mer kompakt bollformad, båda arter har en klar blålila färg på blommorna. Än så läge har jag inte hittat någon Camassia leichtlinii i handeln utan bara den mindre släktingen Camassia quamash som inte blir lika storväxt och därför inte lika pampig. Trädgårdsamatörerna brukar ha frön från Camassia leichtlinii på sin lista, tyvärr har jag efter flera försökt gett upp att få några av dem att gro. Men i år kanske jag hittar några lökar, det verkar vara det bästa sättet att föröka dem på.

Agapanthus praecox
Bilden ovan visar Agapanthus praecox, afrikas blå lilja.

Camassia leichtlinii
Bilden ovan visar Camassia leichtlinii, mörk stjärnhyacint.