Blommande rapsfält i november

I går var vi ute och tog en promenad i det fina vädret. Jag såg det här blommande fältet i Stehags utkant. Det ser ut att vara någon sorts rapsliknande växt, kanske höstraps. Det var märkligt att se ett sådant blommande fält så sent på året, det är ju bara fem veckor kvar till jul! Bilderna nedan ser snarast ut att vara tagna på vårkanten istället för den 17 november.

Blommor den 17 november
Raps 17 november Raps 17 november 2013

Benveden lyser upp i höstmörkret

I helgen tog jag några bilder hos mina föräldrar på en benved (är inte helt säker på sorten) men troligtvis är det en europeisk benved, Euonymus europaeus. Jag tycker att de är fina då de ser ut att blomma på bar kvist mitt i hösten. Egentligen är det deras frukt som sitter i de scharlakansröda höljet. Frukthöljet får ungefär samma lysande höstfärg som bladen på en vingbenved, Euonymus alatus. Den europeiska benveden får inte samma intensiva höstbladverk men den får dessa fina fruktställningar som sitter kvar långt efter att alla blad trillat av. 

Euonymus 1
Euonymus
Euonymus 2

Syrenhortensior – en sensommarnattsdröm

Som en sockervaddsexplosion, så kan syrenhortensians yviga blomvippor beskrivas. Eller som smältande mjukglass. Syrenhortensian, Hydrangea paniculata, är en växt som passar in i de flesta trädgårdar oavsett vilken stilriktning man har, eller inte har. Syrenhortensiorna blommar på sensommaren fram till tidig höst. Den blir en mindre buske eller ett litet träd. De har frodigt gröna blad och härligt fluffiga blomklassar som sitter ytterst i grenverket. Blomställningen kan vara både konisk eller rundad, beroende på kultivar. Färgerna kan variera från vitgrön till rosa och rosabrun. Syrenhortensian trivs i kalkfattig jord, gärna i rhododendron jord.

I år såg jag några exemplar som blommade fram till mitten av oktober, sedan frös det ordentligt en natt och då slängde de in handduken för den här säsongen. Nedan följer några bilder på olika kultivarer:

Syrenhortensia
Ovan syns ett uppstammat exemplar, troligtvis av kultivaren ‘Grandiflora’ (Image source: Fotoalbumet)

Hydrangea paniculata
Här är ytterligare ett uppstammat exemplar av kultivaren ‘Grandiflora´ (Image source: YouTube)

Hydrangea paniculata 'Vanille fraise'
En sort som får rosavita blommor är kultivaren ‘Vanille fraise’ (även kallad ‘Vanilla Strawberry’. Dessa blommor ser ut som om man doppat delar av de vita blomklasarna i jordgubbssaft och låtit dem dropptorka. En jordgubbsmilkshakesdröm helt enkelt.

Hydrangea paniculata 'Vanille fraise'
‘Vanille fraise’ igen (Image source: Wayside Gardens)

Hydrangea paniculata 'Limelight'
Kultivaren ‘Limelight’ blommar med grönvita blommor vilket ger en fin förstärkning av det frodiga lövverket. (Image source: Keystone Gardening)

Motsatsen till verkligheten?

Jag kan känna olust inför att sitta i timmar framför datorn varje arbetsdag. Det är som att man glömt bort hur arbetet utfördes innan datorerna fanns. Istället för att det ska vara ett hjälpmedel blir de det enda medlet. OK om man valt att bli programmerare, systemansvarig eller jobba med IT-support. Inte om man tänkt sig ett mer fysiskt kreativt yrke. Datorn är alltid igång i mitt arbete och skärmen står och flimrar där man sitter i lysrörsbelysningen bakom tonade rutor (som gör att det alltid ser ut att vara dåligt väder fast det inte är det varje dag).

Varför vill man isolera sig så inför verkligheten? Allt handlar om digitala linjer och bokstäver. CAD-programmets linjer blir kvar på näthinnan när jag blundar. Alla linjer betyder något i verkligheten men i datorn, vad är de där? Jag flyttar en linje hit och dit, upprepar proceduren om och om igen. Det finns inget som är direkt rätt, bara mindre fel.

Finns det någon större kontrast till den energi man får av att vara utomhus än datorns energidränage? Jag skriver bäst i ett anteckningsblock där bokstäverna är lite mer nertonade och milda. Inte rakt i ansiktet som på en flämtande monitor där ett blinkande streck alltid föregår det nyss skrivna. Att skriva i ett anteckningsblock är meditativt, det låter orden flöda friare. Det är inte så mycket emellan tanken och den formulerade texten. Nackdelen, som jag ändå tycker mest är en fördel, är att man får skriva texten en gång till (i datorn) om man vill förmedla den till någon annan än sig själv. Det är en fördel för oftast kommer jag på mer jag vill säga när jag minns tanken, kanske finns det mer där som jag funderat undermedvetet på sedan förra gången jag skrev meningen. Ibland inte, men det spelar mindre roll.

Men om man tänker vidare på det här, vad datoranvändandet innebär… Visst finns det många positiva saker som möjliggörs (kommunikation etc) Det är inte riktigt det jag menar, utan snarare det faktum att vi urskiljningslöst bara accepterar att man i så många fall ska göra det mesta via datorn. Vi lever en stor del av våra liv framför skärmar, surfplattor och telefoner. Det händer inte så fantastiskt mycket bara för att man stirrar in i en skärm och klickar lite här och där och kollar sin mejl var 5:e minut. Det är egentligen ett slöseri med tid i stor skala. Det sker ingen själslig utveckling, det händer många gånger ingenting alls. Inte konstigt att man funderar över meningen med allt…

funny-quote-busy-using-computer1