Tid för skörd

Idag plockade vi vindruvor och fikon ute i vår trädgård. Att odla egna fikon är ungefär som att odla egna tomater, de blir mycket sötare och godare än de i affären! Vinbladen ska jag prova att använda till egna dolmades (grekiska vindolmar). Förut blev jag ofta nedstämd när hösten var i antågande men nu associerar jag den även till skördetid. Det är nu man äntligen får plocka många av de frukter och grönsaker som man klämt och känt på och väntat på hela sommaren. I framtiden hoppas jag att vi kan ha en större trädgård, för det finns så mycket ätliga växter jag vill odla.Vindruvor och fikon
Ett sånt här fint stilleben blev det efter dagens skörd.

Myntor – mer än bara pepparmint

Myntor är mer än bara pepparmint! En av mina favoriter är den marockanska myntan. En krusbladig sort som har dekorativa och milt mintsmakande blad. Perfekt om man vill göra sitt egna marokanska te. Upphällt i tjusiga teglas förstås.

Förra året köpte jag några spännande myntasorter, som verkligen doftar och smakar som sina namn;
Grapefruktmynta
Grapefruktmynta – Mentha piperita citrata ‘Grapefruit’ (bilden ovan). Det är fantastiskt hur tydlig grapefruktsmaken är på den här myntan. Det smakar nästan som om man hällt på lite grapefruktsjuice på myntabladen. Jag kan verkligen rekommendera denna sort om man gillar den lite syrligt sträva smaken av grapefrukt.
Mentha arvensis 'Banana'
Bananmynta – Mentha arvensis ‘Banana’ (bilden ovan). Tro det eller ej, men denna mynta har en hint av banan. Kanske inte lika tydlig som grapefruktsmyntans grapesmak men ändå.
Mentha spicata 'Strawberry'
Jordgubbsmynta – Mentha spicata ‘Strawberry’ (bilden ovan). Denna mynta har som namnet antyder en jordgubbsarom. Den är ungefär lika påtaglig som bananmyntans banansmak. En trevlig mynta som passar extra bra med jordgubbs- och vaniljglass.

I år har jag (hitintills) köpt en chokladmynta – Mentha x piperita citrata ‘Chocolate’. Denna mynta har verkligen en chokladaktig doft korsad med mynta, lite som en after eight i växtform.
Mentha x piperita citrata 'Chocolate'

Sedan tidigare har jag marockansk mynta – Mentha spicata var crispa ‘Moroccan’. Den är mycket användbar då den inte ger en smakchock av tandkräm som vissa pepparmyntor kan ge upphov till. Den milda marockanska myntan passar utmärkt i te och i drinkar. I övrigt kan man använda den i andra sammanhang där man vill ha en mintsmak.
Mentha spicata crispa 'Moroccan'moroccan_mint_tea

En myntasort som verkar spännande är “Mojito” myntan – Mentha x villosa (Ni förstår vad den kan passa bra till ;)
Mentha x villosa

Jag har även provsmakat apelsinmynta men i min mening var det inte någon tydlig doft eller smak av apelsin, påminnde mest om en mynta som heter au de cologne och som jag inte blir sugen på att äta. Ananasmynta, även kallad äppelmynta är en rundbladig myntasort, som säkert kan vara odlingsvärd på sitt sätt men smakar mest bara mynta (som ju kan vara bra nog).

Nordens citroner – del 4

Jag har tidigare skrivit om de lite citruslika växterna rosenkvitten och äkta kvitten samt en annan kvittensort i tidigare inlägg. Det finns även andra arter som också liknar citrussläktet.

En av dessa är citrontörne, Poncirus trifoliata. Inte extremt härdig (tål en temporär köldknäpp ner till -15 grader) men antagligen möjlig att i alla fall övervintra i ett uterum eller kallväxthus alternativt på en mycket skyddad växtplats. Det är i alla fall den mest tåliga citrussläkting som finns och ger citronlika frukter som enligt uppgifter ska vara rätt bittra men ätliga om man använder dem i t ex marmelad. Jag hade för ett antal år sedan en liten planta i odling som dock inte klarade sig på friland (dels var den liten och dels så skyddade jag inte den på vintern). Jag skulle gärna försöka igen och i sådana fall ge den lite assistans att klara vintern.
Poncirus trifoliata
Bilden ovan visar citrontörne, Poncirus trifoliata

En annan lite citruslik växt är sandpäronet (Pyrus pyrifolia), eller nashipäron som de också kallas. Det finns olika varieteter av sandpäronet. Allt från runda till päronformade sorter i olika färgskalor som gula, röda och bruna nyanser. Sandpäronen är härdiga till runt -28 grader, lite beroende på sort.
Pyrus pyrifolia
Pyrus pyrifolia
Bilderna ovan visar en rund och gul sort av sandpäronet, Pyrus pyrifolia.

Perenna grönsaker del 1 – Rotfrukter

Jag älskar verkligen perenner, det är så smidigt att de kommer tillbaka år efter år. När det gäller grönsaker så har jag tidigare inte tänkt så mycket på att det finns rätt många perenna sådana också. Naturligtvis utesluter det ena inte det andra och som ett roligt komplement till de hos oss ettåriga grönsakerna kan man plantera sådana som är perenna. Här kommer en lista på några arter där vissa är välkända och andra lite mindre kända. Några av dessa har jag redan i odling men andra skulle jag väldigt gärna testa  framöver. Eftersom det faktiskt finns rätt många perenna grönsaker får jag dela upp inläggen i några olika delar. Först ut är de perenna rotfrukterna.

Perenna rotfrukter:
Jordärtskocka – Hellianthus tuberosus
Korogi (kinaskocka) – Stachys affinis (syn sieboldii)
Potatisrot – Apios americana
Kinesisk vildyams (kanelranka) – Dioscorea oppositifolia (syn batatas)
Japansk bergsyams (yamaimo) – Dioscorea japonica
Sockerrot – Sium sisarum
Svartrot – Scorzonera hispanica

Jordärtskocka – Helianthus tuberosus
Hellianthus tuberosus Helianthus tuberosus
Jordärtskockan är en växt som både ger vackra blommor och goda ätliga rotknölar. Jordärtskockan är en perenn solrosväxt och kan bli 2-3 meter hög, den är inte släkt med kronärtskocka. Vill man plantera jordärtskocka ska man göra det på våren eller hösten, den är mycket härdig och klarar sig ända till zon 7. Skördar gör man på hösten, gärna så sent som möjligt bara marken inte hunnit frysa. De finns sorter som har ett vitaktigt skal och sorter med ett rödaktigt skal, där de rödaktiga sorterna får lite större knölar som är färdiga något tidigare än den vita sorten.

Korogi (kallas också för kinaskocka) – Stachys affinis (syn Stachys sieboldii)
Strachys Affinis
Staffis AffinisKorogi wook.jpg
Korogi eller kinaskocka är en kinesisk rotgrönsak. Den har minst sagt många namn, t ex  Choro-gi (på kinesiska) och  Crosne (på franska). korogi påminner till utseendet om mynta, vilken den också är släkt med. På korogiplantan äter man rotknölarna som utgörs av larvformade rhizomer. Härdigheten är också god, minst till zon 4. Precis som jordärtskockan skördas korogi på hösten. Korogi går att koka, lägga in, wooka eller steka.

Potatisrot – Apios americana
apios americana
apios_americana
Detta är en växt som jag tycker verkar otroligt spännande. Den har ett väldigt exotiskt utseende och ett slingrande växtsätt och dekorativ blomning. Potatisroten har precis som namnet antyder en potatisliknande rot. De ätliga rotknölarna sitter i uppradade som ett pärlband. Potatisroten hör till ärtväxterna och odlas kommersiellt i Japan och sydkorea.Enligt växtdatabasen på Daves garden klarar den temperaturer på -30 grader. Rotknölarna måste kokas innan de äts (så att ett skadligt ämne förstörs). De innehåller ca 3 gånger så mycket protein som potatis samt en mängd olika mineraler och näringsämnen. Läs mer om potatisrot här.

Kinesisk vildyams (kanelranka) – Dioscorea oppositifolia (syn batatas)
dioscorea batatas Chinese wild yams

OLYMPUS DIGITAL CAMERA
När jag läste om potatisroten hittade jag en annan intressant växt, som egentligen inte har något namn på svenska så jag översatta det engelska namnet Chinese Wild Yam. På engelska kallas den också för Cinnamon Vine, kanelranka då dess blommor har en kanelaktig doft. På denna växt är det roten man äter även om den också får runda bruna frukter. Växtsättet är slingrande och yvigt. Plantan klarar ner till ca -25 grader. Till skillnad från andra yams sorter går den här roten att äta rå.

Japansk bergsyams (Yamaimo) – Dioscorea japonica
Yamaimo
Japansk bergsyams (Yamaimo) är en släkting till kinesisk vildyams och liknar denna art men med något smalare och spetsigare blad. Växtsättet är yvigt och slingrande, perfekt i en djungelliknande trädgård. Härdigheten verkar vara ungefär samma som för den kinesiska, möjligen något härdigare.

Sockerrot – Sium sisarum
sium_sis1 cukorgyoker-sium-sisarum

Svartrot – Scorzonera hispanica
svartrot_113552101 Svartrot